Nyheter

Rapport från Medlemsmötet 12-13 oktober

undefined

Personlig reflektion

Lördagen den tolfte oktober till söndag den tretton oktober så träffades fjorton hugade morganister på Älvsereds ridklubb för att diskutera Morganhästens historia. Styrelsen har just nu en projektplan igång under de närmaste åren för att utbilda och tydliggöra Morganhästens utveckling i Sverige i synnerhet och i världen i allmänhet inför framtiden.

Under en femårsperiod är det önskvärt att varje region arbetar och diskuterar olika ämnen som bygger på varandra, för att kunna skapa en solid grund att stå på för den avel som bedrivs i Sverige. Men då tänker säkert många att; jag avlar inte, jag bara äger en Morgan för att ha roligt med! Har du tänkt på att för att just du som ”bara” äger en Morganhäst som du vill har roligt med, så behöver någon som gillar avel föda upp just den hästen. Du som äger en Morgan är en viktig länk då det är just du som förvaltar allt det jobb om en uppfödare lägger ner på att avla fram en häst åt just dig. Därför hänger allt ihop. Att vara uppfödare är ett skapande, det är kunskap om både stolinjer som hingstlinjer som ska smältas samman i en livmoder för att skapa ett nytt liv. Ett liv som är dyrbart eftersom antalet Morganhästar världen över minskar. Du som sedan köper just det där fölet som kommer bli din förhoppning, din dröm om en ny familjemedlem, eller drömmen om att kunna komma ut på den där tävlingsbanan. Det är uppfödarens kunskap och uppfödarens val av hästmaterial och förutsättningar för just din hästs födelse som du sedan baserar din dröm på. Därför är allas kunskap om såväl avel eller val av hästköp lika viktiga länkar i Morganhästens fortlevnad som ras. Varje såld Morganhäst som tillfaller en ny som gammal Morganentusiast är en seger, men också en sorg för varje uppfödare. En seger för att man lyckas matcha en människa med sin drömhäst. En sorg för att man åstadkommit just det eller oftast bättre än vad man hoppats på utifrån de förutsättningar just den uppfödaren har och man kan i regel inte behålla alla sina hästar.

Alla ni som bara äger en Morgan för att ha roligt med – vet ni att det tar två år att producera en häst som är färdig och avvand för leverans. En uppfödare har först gått och tänkt i flera månader (oftast en hel vinter för att bestämma sig för sto och hingst som ska matcha). Därefter jobbat med betäckning och ultraljud och därtill flera ultraljud. Sedan ett års väntan på att se den där magen växa och till slut fölvaka så att man inte missar det mest kritiska stunden i en hästs liv, födelsen. Slutligen får man följa det lilla livet fram tills det ska bli avvant och skapa förutsättningar för att det ska utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. Sedan kommer just du som bara vill äga en Morgan och köper just den läckerbit som kostat uppfödaren en hel del pengar, flera sömnlösa nätter och sedan en utvärdering av resultatet som förs in i uppfödarens erfarenhetsbank om framtida föl och ännu mer konkretiserande av just den uppfödarens avelsmål. Alla uppfödare om fött upp flertalet föl har just ett mål med vad man vill erbjuda sina potentiella hästköpare. Så ni som hästköpare har all makt i era händer att vara med i skapandet och era åsikter påverkar det som ni sedan får rida på eftersom ni förvaltar resultatet. Blir inte det resultatet det ni vill ha kommer ni att sälja hästen och köpa en annan. Därför är era åsikter viktiga för uppfödarna. 

Styrelsen har skapat en utbildningsplattform för att kunna hjälpa alla Morganmänniskor att förstå på ett djupare plan vad det är för ras som vi håller på med. 2019 har varit året då vi diskuterat historia. Tanken har varit att träffas i regionerna för att diskutera och delge varandra vad vi vet om Morganhästens historia. Det handlar då inte bara om att Justin Morgan had a horse in 1789 and you can have one too in 2019. Det handlar om hur rasen har utvecklats i USA, Europa och Sverige. Hur den Svenska aveln präglats och varför. Det handlar om hur styrelsen har kämpat för Reciprocity (för er som inte vet vad det är, var det när det svenska registret blev intaget i det amerikanska, så alla Morganhästar som föds i Sverige blir registrerade i Amerikanska Morganhästregistret vilket skyddar rasens varumärke att vara just en Morgan och inte något annat). Det handlar om varför vi är en del av ASHR (Avelsförbundet för specialhästraser) och om det finns speciella sjukdomar inom just vår ras och mycket annat. 

Syftet med Regionerna

Tanken är att vi ska jobba tillsammans i regionerna och att regionsrepresentanterna kan sammankalla eller delge någon annan som vill sammankalla till möten där man t.ex. sitter ner över en fika och fördjupar sig i de olika ämnena. Dessa träffar är tänkta dels i utbildningssyfte och dels för att många av oss upplever att det finns en storhet i den här rasen. Det handlar inte bara om hästar utan även om en själ eller ett högre medvetande som länkar oss alla samman runt den här rasen och de flesta av er som bara vill äga en Morgan har oftast köpt en till och en till…

Regionsträffarna är även ett sätt att känna gemenskap och en tillhörighet inte bara på riks utan vid fler tillfällen under året. Medlemsmötet och även årsmötet är möten då alla är välkomna att fördjupa sig ännu mer i just det ämnet som berör det året. Regionerna skapades för tiotal år sedan för att just känna gemenskap och ett sätt att kunna hålla kontakten och att Morganhästföreningen inte bara ska bli ett Riks en gång om året. Styrelsen har i år även beslutat att det finns STIMULANSBIDRAG att ansöka om i varje region som man kan få använda för att få igång regionala aktiviteter. Planer finns även att se över regionernas geografiska upplägg för att optimera så att det är möjligt att engagera sig regionalt utan att det blir för stora avstånd. 

Teman

 År 2019 är temat historia för att kunna titta bakåt för en djupare förståelse för Morganhästens utveckling. År 2020 är temat bedömning, hur har Morganhästen blivit bedömd tidigare. Under många år blev våra hästar bedömda som halvblod, därför har det varit väldigt viktigt för föreningen att utbilda domare i vår rasstandard och olika domare har blivit inbjudna av föreningen för utbildning. Är det dags att se över detta igen eller är vi nöjda med hur våra hästar blir bedömda? Detta tema har varit en stor het potatis igenom historien för många Morganentusiaster. År 2021 är temat avel. Återigen låter detta som en diskussion för hingst- och stoägare som vill hålla på med avel men jag vill poängtera att ni “som bara äger en Morgan” har alla chanser i världen att komma med i diskussionen för vad ni vill rida, köra eller äga i framtiden. För att knyta ihop det under 2022 för temat användning. Hur vill just ni använda just er Morgan?! År 2023 avslutas utbildningssatsningen i en internationell avelskonferens samt MorganRiks 40-årsjubileum. 

Medlemsmötet Dag 1

Tillbaka till de fjorton hugade morganisterna som träffades i Älvsered och diskuterade Morganhästens historia tills deras huvuden blev helt snurriga så de fick gå och koka kaffe och äta hembakad rulltårta. De största frågorna som ställdes var: hur ska vi förvalta Morganhästen i Sverige genom att blicka bakåt för att skapa en framtid som är kvalitativ. Hur tänker uppfödare, hur tänker de som köper Morganhästar och vad ska vi göra för att göra dem attraktiva för marknaden? Detta mötet ska utvärdera det regionerna har gjort och hur vi ska summera detta året. (Därav min ingress, fortsatt nedan är mina anteckningar från mötet i punktform.)- Anneli Sätter-Wangenfors berättade om hur hon har gjort en stamtavla för att se hur alla svenska hästar är släkt med varandra i den tidiga amerikanska stamtavlan. Alla regionerna berättar vad de har gjort och hur det har gått. De flesta regioner har haft ett eller två möten. Region Syd har som enda region haft fyra möten. 

-Antalet registreringar i USA sjunker och i Europa ökar det. Vi kommer på sikt bjuda in andra europeiska Morganhästföreningar för att kunna ha ett europeiskt samarbete. 

-Avelsråd, behöver vi det och vem ska i sådana fall sitta i det? Det kom fram att det har tillfrågats ex antal personer som vill sitta i ett sådant men det verkställdes aldrig. 

-Vilka uppfödare genom historien har påverkat rasen mest och på vilket sätt. Lippitt, Goverment. Vem var Robert Lippitt Knight? Han var en uppfödare som försökte avla fram en genuin Morgan som är mest lik Figure. Det har bildats en speciell förening bara för Lippitt Morgans i USA. De hästar som avlats på tidigare hade man avlat på väldigt mycket travare och andra raser. 89 000 renrasiga Morganhästar i världen varav 2 500 rena Lippitt. I Sverige har vi 700 registrerade men alla lever inte. (Kom ihåg att skicka in era pass för avlidna hästar)

-Foundation Morgan, vad är det? Där hästar som fr.o.m 1930 exkluderas om de har saddlebred i sig och inte 1941 när stamboken stängdes. Att försöka förstå vad som är vad och lära sig vad det är för att inte linjeavla. 

-Det har importerats mer än 50 Morganhästar till Sverige de senaste 15 åren från USA, Canada, Tyskland, England, Belgien, Norge. 

-Linjeavel och inavel, vad är skillnaden och hur vet man att man gått för långt? Inavelskoefficient 6,25% är linjeavel, vid högre procent är det inavel (Från föreläsningen i Uppsala i samband med årsmötet för 2019 av Åsa Viklund, universitetslektor vid institutionen för husdjursgenetik, Sveriges Lantbruksuniversitet). Morganhästen som ras har en inavelskoefficient på 9%. Linjeavel – när man vill förstärka olika egenskaper så att man får fram det bästa hos de individerna. Vilken typ vill man avla på? Vissa uppfödare vill ha en viss typ av häst och specificerar sin avel på just en typ av häst. 

-Diskussion kring hur man avlar, avlar man mot ett mål eller avlar man utifrån vissa kriterier (talang) hos den specifika rasen. Hur når man ut till den stora marknaden. Hur specificerar man sin avel men ändå riktar sig till den stora massan? 

-Vi har haft väldigt mycket problem med linjeavel tidigare men det är inte så mycket längre. Inom hundaveln finns inavelsgrad när man registrerar nya hundar får man det automatiskt. Ska vi ha det även på hästar? 

-High white rule: Hur mycket vita tecken får en Morganhäst ha, till exempel inte över has och knä, inte bläs lykta. Endast svart, fux, brun. Nu får man använda och registrera oavsett hur hästarna ser ut. Detta är gamla regler som inte gäller längre men är bra att veta. 

-Vad finns det för sjukdomar relaterade till färg? Silvergenen tex kan ge ögonproblem. Skimmel kan få skimmelsjuka (malignt melanom). Genetiska defekter, PSSM finns några få fall i Sverige som man spekulerat i om de hade det men dessa hästar lever inte längre, finns en konstaterad import men den är den enda med det mödernet i Sverige. Diskussion om EMS och om ögonsjukdomen MCOA. Diskussion om vilka sjukdomar som är ärftliga och inte avla på detta. Enligt SHs statistik så är Morganhästen en väldigt frisk ras. Cushings är inte värre än hos andra raser och drabbar äldre hästar.

-Efter lunchen började vi titta igenom alla stamboksförda ston från nummer 1. Vi hann fram till 20 innan vi gick över till att lotta ut biljetter till Friends Arena. Maggan Sundman, Anneli Sätter-Wangenfors och Sara D. Alvrud vann biljetter. De sista två lottas ut via tävling på hemsidan (Sara skänker även sina till denna tävling).

Dag 2

-Vi börjar med att skapa en tidslinje om Svenska Morganhästföreningen och utvecklingen från när första avelshästarna importerades till Sverige 1973. Föreningen startade 1983. Från 1985 och framåt så började uppfödarprefix att registreras. Vi pratar och diskuterar olika nedslag i Morganhästens historia i Sverige vilka saker som är viktiga att veta. När började man att använda fryst sperma, vilka hästar importerades när och vad har de gjort för den Svenska aveln. Anneli Sätter-Wangenfors berättar om vad hon vet vilket är väldigt mycket. Maggan Sundman och Ewa Signahl och Ingrid Englund delger och fyller i. Hans-Erik Zackrisson har mycket hemma som skulle vara roligt att dokumentera så att hans kunskap inte försvinner. 

-Vilka hingstar som varit betydelsefulla för att inte det skulle bli inavel. Viewhill Sunrise 9 för att han inte var besläktad med någon annan. Eethree Easter Favor 7 för detsamma. Vi tittar i gamla Morganblad och gamla startlistor från olika riks. Vi ska försöka samla all information på ett ställe så att det kan förvaltas. När fick vi reciprocity och när blev ASHR vår avelsorganisation? 2012  

-Vilka amerikanska domare har varit i Sverige och dömt genom alla år, göra lista.

-Vi har pratat om de första hingstarna med stamboksnummer. Vad har de gått igenom för att få numret och hur de testades. Hanover Super Dan 2 gjorde t. ex. aldrig bruksprov. Vilka hingstar har bidragit och på vilket sätt och vad har varit meriterande för att de ska få sina siffror. 

-Vilka Morganhästar har under åren varit framgångsrika på banan och fått stora meriter. Vi slutade med att alla som var närvarande under Söndagen vilket var tolv st, fick läxor att göra för att arbeta vidare med dessa frågor som kommer att vara besvarade senast till årsmötet 2020.

Blev ni diskussionssugna så starta gärna en studiegrupp i just er region och ansök om stimulansbidrag. 

Tack för mig, Anna Wegestål!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *