Gällande från 1/1 2008
Svenska Morganhästföreningen är stambok- och registerförande förening för morganhästar i Sverige.
Svenska Morganhästföreningen (SMHF) är medlem i Svenska Hästavelsförbundet (SH) samt American Morgan Horse Assocation (AMHA).
De rasvisa bestämmelserna kompletterar:
· Plan och riktlinjer för Svenska Morganhästföreningens verksamhet som stambok- och registerförande förening.
· Plan och riktlinjer för Svenska Hästavelsförbundets verksamhet som avelsorganisation.
· Svenska Hästavelsförbundets premieringsreglemente för unghästar och ston.
· Svenska Hästavelsförbundets reglemente för hingstar i avel.
Lagar och förordningar utfärdade av Europeiska Unionen och Konungariket Sverige styr i några fall textens utformning. Vid sådan text finns hänvisning till aktuell paragraf inom parantes. Observera att lagar och förordningar kan ha tillkommit, försvunnit eller förändrats sedan den senaste uppdateringen av de rasvisa bestämmelserna.
Djurskyddsmyndigheten skapades i januari 2004 och lades ner den 1 juli 2007. Myndigheten hade ansvar för den centrala tillsynen av djurskyddet, ett ansvar som nu har övergått till Jordbruksverket.
1. Avelsmål och rasbeskrivning
1.1 Föreningens syfte
1.2 Morganhästens historia
1.3 Rasbeskrivning
1.4. Översättning av hands till centimeter
1.5. Avelsmål
2. Rasrenhetskrav
2.1. Härstamningskrav
2.1.1. Hästar med raskod 07
2.1.2. Hästar med raskod 57
2.2. Godkända utländska register
3. Registreringsregler
3.1. Allmänt
3.2. Register
3.2.1. Raskod 07: SMHF:s Grundstambok för Morganhästar
3.2.2. Raskod 57: SMHF:s Korsningsregister
3.3. Registreringsbevis
3.4. Registreringsrutiner
3.5. Överklagan av registrering
4. Regler för Svenska Morganhästföreningens Hästregister
4.1. Allmänt
4.2. SMHF:s Hästregister
4.2.1. SMHF:s Grundstambok för Morganhästar
4.2.2. SMHF:s Riksstambok för Morganhästar
4.2.3. SMHF:s Korsningsregister
4.3. Meriter för registrerade hästar
5 Avelsvärdering
5.1 Avelsvärdeklasser och Avelvärdestatus
5.1.1 Avelsvärdeklasser som berättigar till införande i SMHF:s Riksstambok
5.1.2 Övriga Avelsvärdeklasser
5.1.3 Avelsvärdestatus
5.2 Avelsvärdegrundande avkommemeriter
6. Regler för avelsvärdering av ston, rasvisa bestämmelser
6.1. Allmänt
6.2. Rid- och körbarhetsintyg
6.3. Regler för avelsvärdeklasser för ston
6.4. Besvär mot bedömningsresultat
7. Regler för avelsvärdering av hingstar, rasvisa bestämmelser
7.1. Allmänt
7.2. Regler för avelsvärdeklasser för hingst
7.3. Besvär mot bedömningsresultat
8. Bruksprovsregler för hingstar med raskod 07
8.1. Allmänt
8.2. Utrustning
8.3. Bruksprovets genomförande
8.4. Krav för godkännande
8.5. Bruksprovets delmoment
8.5.1. Delmoment 1: Gångartsprov
8.5.2. Delmoment 2: Löshoppning
8.5.3. Delmoment 3: Körprov
8.6. Dispens från bruksprov
8.7. Dispensansökan och besvär
9 Publiceringsregler
9.1 Hästens namn
9.2 Hingstar
Svenska Morganhästföreningen (SMHF) är en ideell rikstäckande intresse- och avelsförening för morganhästen i Sverige.
Svenska Morganhästföreningen skall verka för:
· ett ökat intresse för morganhästen i Sverige,
· att bevara den renrasiga morganhästen samt tillvarata och befrämja morganhästens rastyp, exteriör, mentalitet och mångsidighet i avelsarbetet,
· att stärka utbytet med avelsföreningar för morganhästen i andra länder.
Morganrasens stamfader Figure föddes 1789 i Massachusetts, USA. Redan som föl kom han i kantorn Justin Morgans ägo genom att utgöra betalning för en skuld. Sedermera fick hingsten, och därefter den ras som uppstod, överta sin ägares namn.
Hingsten Justin Morgans härstamning anses bestå av blod från huvudsakligen den arabiska hästen och det engelska fullblodet. Ryktet om den lilla hingsten med sitt tilltalande yttre och sin kapacitet som både stark och uthållig i arbete och snabb i dåtidens tävlingar, medförde att han tillfördes många ston. Justin Morgans tre mest inflytelserika söner, Sherman Morgan, Woodbury Morgan och Bulrush Morgan, förde Justin Morgans enastående egenskaper vidare i olika delar av USA, och inom en trettioårsperiod talade man allmänt om morganhästen som ras.
Under första delen av 1800-talet utmärkte sig många morganhästar som tävlingstravare, och kom även att utgöra grunden för den amerikanska travarrasen. Morganhästen ligger också som grund för American Saddlebred Horse, Tennessee Walking Horse och finns även bakom den Amerikanska Quarterhästen.
När det Amerikanska inbördeskriget utbröt, var morganhästen ett självklart val för kavalleriet. Den amerikanska staten, som insett rasens uthållighet, styrka och stabilitet, startade en egen uppfödning av morganhästar. Idag har University of Vermont övertagit ansvaret för att föra aveln vidare.
Morganrasens organisation fullföljdes 1894, då överste Joseph Battell, efter ett mycket omsorgsfullt forskningsarbete, sammanställde det första amerikanska morganregistret. Stamboken stängdes 1948.
Morganaveln i Sverige tog sin början 1973, då ett flertal avelshästar importerades från USA av Axel Ax:son Johnson till Isaksbo stuteri i Avesta. År 2007 uppgick antalet inregistrerade morganhästar sedan den svenska stambokens öppnande till 383 hästar.
All bedömning av morganhästar ska utgå från ”The Morgan Horse Judging Standards”, utgivna av AMHA, gällande från 1/12 2000 eller de senare upplagor av denna standard som utges.
Hänsyn skall tas till korrekt morgantyp och exteriör, inte bara under exteriörbedömning för hand utan också i de prestationsklasser, där regler anger att morgantyp och utseende är grundläggande för bedömningen. Standarden skall också användas till värdering av morgantyp och utseende utanför utställningsringen.
A. Helhetsintryck.
Morganhästen är en medelstor häst med kraftfulla rörelser. Den skall vara kompakt och kraftig, men samtidigt ädel.
Förutom Morganhästens typiska fysiska karaktär, utmärker den sig genom sin uthållighet och energi, personlighet och arbetsvilja och energiska och naturliga sätt att röra sig.
B. Exteriör rastyp och detaljbeskrivning
1. Huvudet skall vara uttrycksfullt med bred panna och stora framträdande ögon, ha rak eller svagt konkav nosrygg, fasta och fint formade läppar, stora näsborrar och välrundande ganascher. Öronen skall vara korta och välformade, ganska väl åtskilda och vaket burna. Ston får ha aningen längre öron än hingstar och valacker.
2. Svalget har utpräglat djup och skall var tillräckligt fint skuret för att möjliggöra korrekt eftergift i nacken och normal andning.
3. Halsen skall vila ovanpå en extremt välvinklad bog och ha ett djup / bredd från överdelen av manken till bogspetsen. Den skall vara förhållandevis elegant med hänsyn till kön. Den skall vara lätt välvd och skall övergå / sammansmälta mjukt med nacke och rygg. Halsens överlinje skall vara betydligt längre än underlinjen. Helst ska halsen vara så lång och högt ansatt att hästen kan hålla huvudet i en korrekt position samtidigt som hela huvudet och nosen hålls över mankens nivå. God halslängd får emellertid inte premieras före halsansättning, utan rastypens balans och harmoni beror på övergången mellan rygg och hals. Hingstar skall ha mer utvecklad mankam än ston och valacker. En sent kastrerad valack får vara mer lik en hingst.
4. Manken skall vara framträdande och övergå i rygglinjen i harmoniskt förhållande med bogens lutning.
5. Bålen skall vara kompakt, väl sluten med kort rygg, bred länd, djupa flanker, välrundad bröstkorg, långt och välmusklat kors med högt ansatt svans, som bärs graciöst och rakt. Svag, sänkt eller lång rygg är allvarliga fel. Korset skall inte ligga högre än manken. Onaturligt buren svans skall bestraffas. I onaturligt buren svans innefattas uppenbara fall av att svansen manipulerats och / eller har en onormal vinkel, är livlös eller sned (vriden eller krökt). Domare är skyldiga att tillse att svansar som bärs vertikalt med en onaturlig vinkel straffas strängt.
6. Bakknäna skall vara placerade lågt och rakt framåt. Veka eller instabila bakknän skall dömas strängt.
7. Benen skall vara raka och starka, med korta skenor, platta ben samt ge en känsla av kraft och elegans. Överarmarna skall vara ganska långa i förhållande till skenorna. Kotorna skall ha tillräcklig vinkling för att medge ett lätt och spänstigt steg.
8. Bakbenens sundhet och struktur är av ytterst stor betydelse för urvalet av en hållbar och atletisk häst. Domare måste vara särskilt noga med att bestraffa svagheter i detta område. Varje tecken på dålig vinkling av haser, krokhas eller kohasighet måste anses vara allvarliga fel. Felaktig vinkling av bakknä och has motiverar en mycket noggrann granskning av hela bakbenskonstruktionen och bör inte tolereras bland avelsdjur eller klassvinnare.
9. Hovarna skall vara proportionella till hästens storlek, runda, öppna i trakterna, ha konkav sula, samt ha bra hornkvalitet.
10. Sett framifrån skall bröstet vara välutvecklat. Frambenen skall vara placerade lodrätt mot marken och sluta tätt mot kroppen.
11. Sedd från sidan skall överlinjen representera en mjuk kurva från nacke till svans och ge intryck av att halsen snarare är placerad ovanpå manken än framför den, och övergå i en kort, rak rygg och ett väl liggande kors som rundas av mot välmusklade länder och lår. Svansen skall vara högt ansatt och bäras väl välvd. På en vuxen häst får korset inte vara högre än manken. Bålens underlinje skall vara lång och bålen djup från bröstkorg till flanker. Den extremt vinklade bogen medför att överarmen hålls något lodrätt och att frambenen placeras tämligen långt fram på bålen. Frambenen skall vara raka och vinkelräta mot marken. Då hästen står med bakbenen rakt under sig, skall en vertikal linje kunna dras från bärbensknölen genom hasspetsen och vidare längs skenans baksida.
12. Sett bakifrån skall korset vara välrundat, lår och skanker välmusklade. Bakbenen skall vara raka. Skanken skall vara tämligen lång i förhållande till skenan. Morganhästen skall uppvisa god välvning av bröstkorgen och en välrundad bakdel. Smal / snörd bröstkorg är icke önskvärd.
13. Mankhöjden varierar huvudsakligen från 145 till 158 cm (14,1 – 15,2 hands), men individuella variationer både under och över förekommer.
14. Hästen skall som helhet ge ett starkt och hållbart intryck.
15. Fyraåriga och äldre hingstar ska ha fullt utvecklad hingstkaraktär. Vuxna hingstar ska ge ett utpräglat maskulint intryck och båda testiklarna ska vara nere och normala. Ston skall ha ett feminint utseende.
16. Färg på hårrem och ögon ska inte ha någon betydelse vid bedömning.
17. Vid bedömning skall ingen diskriminering ske av hästar som är märkta / frysmärkta.
C. Utstrålning och personlighet:
Andra för Morganhästen utmärkande drag innefattar att hästen ska vara:
1. Livlig 5. Lättlärd
2. Uthållig 6. Stolt
3. Energisk 7. Lätthanterlig
4. Alert
D. Några exteriöra fel:
1. Fel och osundhet beträffande huvudet
a. Grovt eller alldagligt huvud h. Smalt, långt huvud
b. Långa, grova öron i. Konvex nosrygg
c. Sloköron j. Små näsborrar
d. Alltför brett mellan öronen k. Anfåddhet / andningsproblem
e. Grisögon (små, djupt belägna ögon) l. Hingst utan maskulinitet
f. Överbett m. Ston utan femininitet
g. Grov mule
Morganhästens huvud är ett av de mest distinkta kännetecknen hos rasen. Vilket som helst av de ovan nämnda felen är allvarliga avvikelser och skall bestraffas vederbörligen.
2. Fel beträffande halsen
a. Hjorthals d. Kort hals
b. Nedfallen späckkam e. Underhals
c. Grovt svalg f. Rak överlinje
Dessa fel inverkar menligt på nackens eftergift och minskar skönheten och prestationsförmågan hos hästen.
3. Fel beträffande manken
a. Framtung c. Lansmärke (yxhugg)
b. Låg manke d. Grov manke
Bra manke är mycket viktig. Brister beträffande manken skall bestraffas med hänsyn till graden.
4. Fel beträffande bogarna
a. För korta c. Dålig vinkling
b. För raka
5. Fel beträffande bålen
a. Sänkt rygg e. Svag ländrygg
b. Smalt bröst f. Grund i bålen
c. Karprygg g. Snörd bröstkorg
d. Lång rygg h. Uppdragen buk
Vilket som helst av dessa fel avviker allvarligt från god exteriör och bör bestraffas.
6. Fel beträffande korset
a. Högt kors d. Sluttande kors
b. Kort kors e. Låg svansansättning
c. Otillräcklig muskling f. Alltför långt kors
Om korset är högre än manken sammanfaller det ofta med en sänkt rygg. Ett kort kors inverkar menligt på bakbenens steglängd. Otillräcklig muskling förhindrar påskjut. Ett sluttande kors och låg svansansättning ger hästen ett obalanserat intryck. Dessa fel skall bestraffas med hänsyn till dess grad.
a. Tecken på fång o. Markvid eller marktrång
b. Spatt p. Krokhas
c. Ringkota q. Kohasig
d. Tuppspatt r. Grova haser
e. Parellellförskjuten i framknäna s. Spattknöl
f. Bockbent t. Harhas
g. Hjulbent u. Piphas
h. Knipt under knät v. Armbågsbursit
i. Långa skenor x. Senskidegalla vid hasen
j. Runda ben y. Gallor
k. Raka kotor z. Platthov
l. Tåvid eller tåtrång å. Veka kotor
m. Trånga trakter ä. Björnfot
n. Hovbroskförbening ö. Överben
Alla av de ovan nämnda felen, bristerna och osundheterna påverkar funktionen och / eller intrycket. Felen ska bestraffas med hänsyn till dess grad.
8. Fel beträffande man, svans och hårrem:
a. Tunn svans c. Grov hårrem
b. Avkliad man och / eller svans
Riklig, naturlig man och svans och en len och glänsande hårrem förhöjer utseendet på hästen. Domare ska bestraffa onaturligt buren svans. I onaturligt buren svans innefattas tecken på att svansen manipulerats och / eller har en onormal vinkel, livlös svans och sned svans (vriden, snett buren eller krökt). Domaren är skyldig att strängt bestraffa svansar, som bärs vertikalt med en onormal vinkel.
E. Korrekta rörelser vid visning
Höga benlyft får inte premieras före korrekta rörelser. Betoning skall läggas på korrekt rastyp och exteriör. Hänsyn skall tas till hästens förmåga att röra sig korrekt.
1. Skritten skall vara rask, bestämd, fyrtaktig elastisk med betoning på rörlighet i kotan.
2. Traven skall vara en tvåtaktig, diagonal gångart, livlig, elastisk, rak och samlad. Bakbensaktionen skall vara i balans med frambensrörelserna.
3. Betoning ska läggas på hästens förmåga att visa upp sig enligt 1 och 2 ovan oavsett vilken typ av skoning eller träning den fått.
4. Alla hästar ska visa gott uppförande i ringen. Sättet att röra sig och utstrålning är lika viktiga som rastypen.
5. Hästen ska presenteras på ett lugnt och samlat sätt. Den ska röra sig rakt och ärligt på spåret utan tendens att vilja byta gångart eller göra motstånd.
En hand är lika med 10,16 cm och en kvarts hand är lika med 2,54 cm.
hands cm hands cm
14,0 142,2 15,1 154,9
14,1 144,8 15,2 157,5
14,2 147,3 15,3 160,0
14,3 149,9 16,0 162,6
15,0 152,4 16,1 165,1
Svenska Morganhästföreningen arbetar för:
· en ändamålsenlig avel där moderna avelsmetoder skall ge renrasiga morganhästar med bibehållen rastyp och stärkta egenskaper för rid- och körbruk.
· att rasens mångsidighet bevaras.
· friska, härdiga hästar med ett gott lynne.
För att uppnå avelsmålen skall Svenska Morganhästföreningen arbeta för:
· att ”The Morgan Horse Judging Standards” ligger till grund för avelsvärdering av morganhästar.
· att uppmuntra till avelsvärdering och stambokföring av hingstar och ston.
· att öka antalet årligen betäckta ston.
· en import av värdefulla avelsdjur, såväl hingstar som ston.
· att uppmuntra till ökad import av sperma.
· att uppmuntra till att fler hästar visar upp sig på tävlingsbanorna.
AMHA, American Morgan Horse Association, är morganhästrasens huvudorganisation. Den amerikanska stamboken stängdes 1948.
För att kunna upptas i Svenska Morganhästföreningens Grundstambok för Morganhästar, gäller att hästen måste ha sin härstamning styrkt genom fullständig härstamningskontroll, efter den 1/1 1992 genom blodtypning eller efter den 1/1 1999 med DNA-analys, samt ha båda föräldrarna upptagna i endera SMHF:s Grundstambok för Morganhästar, AMHA:s register eller register förda av föreningar som anges i 2.2.
Dispens från rasrenhetskrav beviljas ej.
För att kunna upptas i Svenska Morganhästföreningens Korsningsregister, gäller att hästen måste ha sin härstamning styrkt genom enkel härstamningskontroll med DNA-analys gentemot den av föräldrarna som uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1, eller gentemot fadershingsten om denne är registrerad i SMHF:s Korsningsregister.
Register fört av moderföreningen:
· AMHA, American Morgan Horse Association
Registerförande föreningar som har ömsesidiga - reciproka - avtal med AMHA. För närvarande:
· BMHS, British Morgan Horse Society
· CMHA, Canadian Morgan Horse Association
Register förs av Svenska Morganhästföreningen i enlighet med lag om registrering av hästar, som underlag för avelsvärdering, för uppföljning exempelvis i tävlingssammanhang, samt för kontroll av det totala beståndet av morganhästar i Sverige.
SMHF:s styrelse har delegerat till registrator att fatta beslut om registrering av häst. Kontroll av registrering sker normalt av SMHF:s styrelse och i förekommande fall av SH:s Besvärsnämnd.
Registrering av hästar är obligatorisk enligt svensk lag (SJVFS 2002:8 Saknr M16). Svenskfödd morganhäst, med undantag av moderlivsimporter, skall ha föräldrarna registrerade i SMHF:s register. Föl som är registreringsberättigade i SMHF:s register skall registreras senast sex månader efter födseln. För importerade hästar gäller enligt EU-förordning att de skall registreras senast 30 dagar efter införseln. Vid senare registrering uttages förhöjda registreringsavgifter.
För att häst ska kunna registreras i SMHF:s Hästregister, ska samtliga avgifter för hingst i avel vara erlagda för fadershingsten.
Sedan 1992 används åttasiffriga registreringsnummer bestående av raskod, födelseår samt löpnummer. Även hästar med äldre härstamningsbevis har blivit tilldelade ett åttasiffrigt registreringsnummer.
Hästarna registreras med raskod 07 för rasrena morganhästar, eller raskod 57 för korsningshästar vars ena förälder är renrasig morganhäst, eller vars fader är en hingst med raskod 57.
De tre sista siffrorna i löpnumret för renrasiga morganhästar har tilldelats hästar i stigande ordning alltsedan registrets upprättande, oavsett i vilken registeravdelning hästarna ursprungligen registrerats.
Avdelning A:
Avdelning A är öppen för renrasiga avkommor till hingst som ej är belagd med avelsförbud, för vilken avgifter som åläggs hingst i avel har erlagts.
Morganhästar som uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1, födda 2007 eller senare.
· Nummerserie 0001-9999 tilldelas morganhästar
Morganhästar som uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1, födda 2006 eller tidigare, som antingen är svenskfödda efter avelsgodkänd hingst, moderlivsimporter, eller importerade hästar som är införda i utländskt register enligt 2.2.
· Nummerserie 0001-0999 tilldelas morganston.
· Nummerserie 1001-1999 tilldelas morganhingstar.
Morganhästar som uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1, födda 2006 eller tidigare, svenskfödda efter icke avelsgodkänd hingst.
· Nummerserie 2001-2999 tilldelas morganston
· Nummerserie 3001-3999 tilldelas morganhingstar
Avdelning B:
I avdelning B placeras renrasiga avkommor till hingst med avelsförbud, som avlats efter att avelsförbudet trätt i kraft, samt avkommor till häst registrerad i avdelning B.
· Nummerserie 0001-9999 tilldelas morganhästar
Korsningshästar vars moder eller fader uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1, eller vars fader är registrerad i SMHF:s Korsningsregister.
· Nummerserie 0001-9999 tilldelas korsningshästar.
Registrering omfattar dels införande av häst i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar eller i SMHF:s Korsningsregister, dels upprättande av härstamningsbevis och hästpass i enlighet med SH:s reglemente och gällande lagstiftning.
Hästens registreringsbevis skall innehålla följande uppgifter:
· namn
· registreringsnummer
· avdelning i SMHF:s Hästregister
· konturdiagram
· kön
· födelseår
· födelseort
· färg, tecken
· eventuell märkning
· nummer för blodtypnings och / eller DNA-analys
· eventuellt stamboksnummer
· eventuellt utländskt registreringsnummer
· föräldradjurens avelsvärdestatus och eventuella stamboknummer
· härstamning i fem led för renrasiga hästar, eller tre led för korsningshästar
· uppfödare, namn och adress
· ägare namn och adress
· datum för registrering
· namnunderskrift av registrator som utfärdat identitetshandlingen
SMHF:s ambition är att, så snart tillgänglig teknik medger möjlighet att med automatik fortlöpande uppdatera uppgifter, i registreringsbeviset redovisa avelsvärdestatus för samtliga förfäder i stamtavlan.
Registreringsbeviset ingår i hästens pass. För att registreringsbevis utfärdat före 000101 skall gälla som pass för hästen, måste detta bytas ut till ett hästpass enligt gällande regler (SJVFS 2002:8 14§, SJVFS 2002:8 bilaga 1).
1. Underlag för registrering skall sändas till SMHF:s registrator. Underlag utgörs av hästens originalhärstamningsbevis (betäckningsrapport eller stamtavla), signalement och konturdiagram utfärdat av godkänd id-kontrollant eller veterinär, samt intyg om utförd DNA-analys och härstamningskontroll. Utöver dessa dokument skall anges uppfödare, namn och adressuppgifter på ägare vid registreringstillfället, namnförslag, foton som visar hästens tecken och övriga uppgifter av betydelse vid inregistrering och upprättande av härstamningsbevis. Originalen skickas lämpligen i rekommenderad försändelse. Kopior av originalen godtages inte som underlag för registreringsarbetet. Hästägaren bör dock ta en kopia av originalen innan de skickas till SMHF.
2. Föreningens registrator ska, då ansökan om registrering inkommit, tillsända hästens ägare en bekräftelse på att hästen är under registrering. På bekräftelsen skall uppges ankomstdatum för registreringsansökan, det registreringsnummer hästen kommer att erhålla samt eventuella fel och brister i ansökan som utgör hinder för registrering.
3. För importerad häst ska kopia på tidigare gjord DNA-analys uppvisas. Om sådan inte finns måste en ny analys göras för identifiering av hästen. För häst med utländskt hästpass utfärdat inom EU, kompletteras passet med hästens svenska registreringsnummer och signeras av SMHF:s registrator. För häst med annan utländsk identitetshandling utfärdas ett svenskt hästpass.
4. Namn för häst som namnges i Sverige får innehålla högst 25 tecken inklusive eventuellt prefix och mellanslag. Namn får inte vara identiskt med namn på tidigare registrerad häst i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar. Om godtagbart namn inte lämnas, äger SMHF rätt att namnge eller ändra namn på hästen.
Häst skall under hela sin livslängd behålla sitt ursprungliga namn. Om importerad häst måste ges ett annat namn p.g.a. att identiskt namngiven häst registrerats tidigare, måste det ursprungliga namnet skrivas inom parentes före eller efter det nya, tillsammans med nationalitetsbokstaven för ursprungslandet (SJVFS 2002:8 15§).
5. Varje härstamningbevis förses med ett nummer bestående av raskod, födelseår och löpnummer, exempelvis 07-05-0336. Detta är hästens registreringsnummer, och skall ej förväxlas med stamboksnummer, som tilldelas avelsvärderade hästar införda i SMHF:s Riksstambok för Morganhästar enligt särskilda regler.
6. Härstamningbevis utfärdas i fem led för renrasiga morganhästar och i tre led för korsningshästar där så är möjligt. Icke namngivna eller helt okända anfäder till korsningshästar anges i stamtavlan med ett streck. Härstamningsbevis upprättas på grundval av de uppgifter originalhandlingarna utvisar. Härstamningen skall i samtliga fall verifieras av den som registrerar hästen.
7. Det nya hästpasset ersätter samtliga äldre svenska originalhandlingar för hästen. Underlag för registrering, liksom kopia på härstamningsbevis, förvaras hos föreningens registrator. För häst som utöver svenskt hästpass innehar registreringsbevis i register fört utanför EU, skall detta registreringsbevis tillsändas SMHF:s registrator och kompletteras med det svenska registreringsnumret.
8. Hästpass i original skickas som rekommenderat brev till hästens ägare. Registreringsavgift och portoavgift erläggs mot postförskott då passet mottages.
Beslut om registrering kan överklagas. En sådan överklagan skall ske skriftligen och vara SMHF:s styrelse tillhanda senast fyra veckor efter den dag den klagande fick del av registratorns beslut. I skrivelsen skall anges vilken ändring i beslut som begärs, och vilka omständigheter som åberopas.
Om styrelsen efter ärendets behandling godtar överklagan, ändras registrering i enlighet med styrelsens beslut. Om styrelsen delar registratorns bedömning, skall överklagan utan dröjsmål lämnas till SH:s Besvärsnämnd.
Besvärsnämndens beslut kan överklagas till Statens Jordbruksverk.
Häst som registreras hos Svenska Morganhästföreningen införs i aktuell avdelning i SMHF:s Hästregister.
SMHF:s Hästregister är uppdelat i tre delregister:
· SMHF:s Grundstambok för Morganhästar, avdelning A och B
· SMHF:s Riksstambok för Morganhästar, en vardera för hingstar och ston
· SMHF:s Korsningsregister
Hästar med raskod 07 och nummerserie 0001-9999.
Omfattar hästar som uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1.
Avdelning A:
· Svenskfödda hästar efter svensk hingst eller annan hingst som är verksam i avel i Sverige, som ej är belagd med avelsförbud, för vilken avgifter som åläggs hingst i avel har erlagts.
· Moderlivsimporter.
· Importerade hästar som är införda i något av de register som anges i 2.2.
Avdelning B:
· Svenskfödda hästar efter hingst som är belagd med avelsförbud
· Avkommor till häst registrerad i avdelning B
Häst registrerad i avdelning B är ej premieringsbar.
Hästar med raskod 07 och nummerserie 0001-9999.
Omfattar hästar som är registrerade i avdelning A i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar, samt är avelsvärderade med lägst avelsvärdklass B. Stamboken är uppdelad i en avdelning för hingstar och en för ston. Stambokförda hästar tilldelas ett stamboksnummer, för hingstar 1-, för ston 1-.
Hästar med raskod 57 och nummerserie 0001-9999.
Omfattar hästar som inte uppfyller rasrenhetskrav enligt 2.1.1:
· Hästar vars ena förälder uppfyller rasrenhetskraven enligt 2.1.1
· Hästar vars fader är registrerad i SMHF:s Korsningsregister.
I SMHF:s Riksstambok för Morganhästar anges aktuell avelsvärdeklass och stamboknummer, för stambokförda hästar.
I SMHF:s Grundstambok för Morganhästar anges aktuell avelsvärdeklass och eventuella stamboknummer, för hästar som är eller har varit verksamma i avel. I SMHF:s Grundstambok för Morganhästar kan även införas verifierade tävlingsmeriter och andra meriter, samt eventuella avkommors meriter, för alla registrerade hästar.
Det tillkommer hästägaren att tillhandahålla dokumentation för att styrka åberopade meriter.
Avelsvärdeklass A och ELIT baseras på avkommornas resultat. Övriga avelsvärdeklasser baseras på individens egna resultat.
Vid höjning till avelsvärdeklass A och ELIT bör hästen åter visas upp för behörig premieringsförrättare på MorganRiks. Hästen kan vid detta tillfälle inte få sin exteriörpoäng sänkt.
· Avelsvärdeklass B
· Avelsvärdeklass AB
· Avelsvärdeklass A
· Avelsvärdeklass ELIT
Vid införandet i Riksstamboken erhåller hästen ett stamboksnummer som därefter alltid skrivs ut efter hästens namn.
Avelsvärdeklass C:
Tilldelas hingst som kasserats vid veterinärbesiktning i samband med avelsvärdering, eller som dokumenterat visat mindre god fruktsamhet eller förärvning. Detta beslutas av avelsvärderingsnämnden för specialraser ensam eller i samråd med SMHF. Hingsten bör därefter inte verka i avel.
Avelsförbud:
Åläggs häst som dokumenterat visat förärvning av anlag som medför att hästen av djurskyddsskäl inte kan tillåtas att verka i avel. Detta beslutas av avelsvärderingsnämnden för specialraser. Hästen får därefter, enligt Djurskyddsmyndighetens Föreskrifter (DFS 2004:22, Saknr L115), inte verka i avel. Om så ändå skulle ske, rapporteras detta av SMHF till Jordbruksverket, som vidtar rättsliga åtgärder. Avkommorna registreras i SMHF:s Grundstambok avdelning B, och är ej premierings- eller stambokföringsbara.
Status ”Ej avelsvärderad”:
Skall anges för hingst som används i avel utan att ha genomgått avelsvärdering, och därför ej är berättigad att införas i SMHF:s Riksstambok.
Status ”Exteriört avelsvärderad med XX poäng”:
Skall anges för hingst som avelsvärderats men som ej uppfyller krav för avelsvärdeklass B.
Status ”Genomfört godkänt bruksprov”:
Tilldelas hingst som genomfört godkänt bruksprov men som ej uppfyller krav för avelsvärdeklass AB.
Status ”Genomfört bruksprov med YY poäng”:
Skall anges för hingst som genomfört bruksprov men som ej uppnått poäng för godkänt prov.
Avkommornas meriter utgör grund för höjning till avelsvärdeklasserna A och ELIT. Föräldradjurs avelsvärdehöjning kan grundas på meriter från avkomma som:
· erhållit avelsdiplom.
· är stambokförd med lägst 40 poäng.
· är AB-premierad.
· varit placerad i officiell ridtävling lägst klass Lätt A eller Lätt fälttävlan.
· varit placerad i officiell körtävling lägst Lätt klass regional.
· erhållit minst 0,5 poäng vid tävling, av lägst C-nivå, anordnad av WRAS-ansluten klubb.
· varit placerad i officiell distanstävling om minst åtta svenska mil.
· antingen har utsetts till Best In Show, eller blivit bästa vuxen hingst, sto eller valack på Morgan Riks med lägst 38 poäng.
· vunnit allroundpriset MSHA Trophy på Morgan Riks med minst fyra deltagande hästar.
· har dokumenterade meriter i annat land, jämförbara med de svenska enligt ovan.
Det tillkommer hästägaren att tillhandahålla dokumentation för att styrka avkommors åberopade prestationer.
För avelsvärdering av ston och unghästar gäller Svenska Hästavelförbundets premieringsreglemente för unghästar och ston, samt SMHF:s rasvisa bestämmelser.
Avelsvärdering av sto av morganras skall göras av premieringsförrättare behörig att bedöma morganhästar.
För att få visas på officiell premiering skall häst vara registrerad i Svenska Morganhästföreningens Grundstambok för Morganhästar avdelning A.
Avelsdiplom kan utdelas till ston registrerade i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A, som vid fyra års ålder erhåller lägst 40 poäng med ingen delpoäng under 7.
Införande av sto i SMHF:s Riksstambok för Morganhästar kan ske tidigast vid fem års ålder. För stambokföring krävs att sto ska godkännas av behörig premieringsförrättare samt uppvisa godtagbar avkomma som är berättigad att registreras i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A.
Sto som tilldelats avelsvärdeklass B skall vid visningstillfället mätas vad avser mankhöjd, bröstomfång och skenbensomfång.
För att sto ska kunna erhålla avelsvärdeklass skall intyg om godkänd rid- eller körbarhet uppvisas. Rid- eller körprov kan antingen utföras på premieringsplatsen eller vid annat tillfälle. Berättigad att utfärda intyg är premieringsförrättare, distriktsveterinär eller av Svenska Ridsportförbundet godkänd domare. Som godkänt prov kan stoet även tillgodoräkna sig rid- eller körklass genomförd utan uteslutning vid Morgan Riks.
Avelsvärdeklass B:
Tilldelas sto som vid premieringstillfället uppnått lägst 35 poäng exteriört, varav ingen delpoäng under 6. Sto skall då vara minst 5 år gammal och kunna uppvisa minst en avkomma av god kvalitet (lägst klass II), som är berättigad att registreras i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avd A.
Äldre ston skall bedömas vara av lägst motsvarande kvalitet om de ej poängbedöms vid premieringstillfället.
Avelsvärdeklass AB:
Tilldelas sto som uppfyller minimikraven för avelsvärdeklass B och dessutom minst ett av följande villkor:
· erhållit avelsdiplom som 4-åring
· erhållit lägst 40 poäng vid stambokföring
· erhållit lägst 35 poäng och ingen delpoäng lägre än 6 vid lägst fyra års ålder, och uppfyller minst ett av nedanstående:
a) varit placerad i officiell ridtävling lägst klass Lätt A
b) varit placerad i officiell fälttävlan i lägst Lätt klass
c) varit placerad i officiell körtävling i lägst Lätt klass regional
d) erhållit minst 0,5 poäng vid tävling, av lägst C-nivå, anordnad av WRAS-ansluten klubb
e) varit placerad i officiell distanstävling om minst åtta svenska mil
f) varit bästa sto på Morgan Riks i klass 4 år och äldre
g) vunnit MSHA Trophy på Morgan Riks med minst fyra deltagande hästar
Det tillkommer stoägaren att tillhandahålla dokumentation för att styrka åberopade prestationer.
Avelsvärdeklass A:
Tilldelas sto som är stambokfört med lägst avelsvärdeklass B samt uppfyller nedanstående krav. Kan utdelas postumt.
Sto skall ha lämnat minst fem levande födda avkommor, införda i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avd A, varav minst två skall uppfylla något av villkoren i 5.2. Ytterligare minst två ska vara av god exteriör beskaffenhet (lägst klass II tidigast vid ett års ålder) eller uppfylla något av villkoren i 5.2.
Avelsvärdeklass ELIT:
Tilldelas sto som är stambokfört med avelsvärdeklass A samt uppfyller nedanstående krav. Kan utdelas postumt.
Sto skall ha lämnat minst sex levande födda avkommor, införda i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avd A, varav minst tre skall uppfylla något av villkoren i 5.2. Ytterligare minst två ska vara av god exteriör beskaffenhet (lägst klass II tidigast vid ett års ålder) eller uppfylla något av villkoren i 5.2.
Sto med avelsvärdeklass B eller AB som uppfyller kraven för avelsvärdeklass A kan vid samma tillfälle även prövas för ELIT.
Vid besvär mot bedömningsresultat hänvisas till Svenska Hästavelsförbundets premieringsreglemente för unghästar och ston.
För avelsvärdering av hingstar gäller Svenska Hästavelsförbundets reglemente för hingstar i avel samt SMHF:s rasvisa bestämmelser.
För att hingst ska få användas i svensk avel skall hingstägaren ha löst betäckningslicens samt betalat stoavgifter och eventuellt övriga avgifter som åläggs hingst i avel.
För att betäckningslicens för hingst ska kunna lösas hos Svenska Morganhästföreningen, ska hingsten vara registrerad i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A eller SMHF:s Korsningsregister.
För att hingst skall få visas vid avelsvärdering ska hingsten vara registrerad i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A.
Avelsvärdering kan ske tidigast på våren vid fyra års ålder. Dispens från åldersgräns medges ej.
Före exteriörbedömning skall hingsten genomgå en allmän medicinsk och ortopedisk veterinärundersökning samt mätning avseende mankhöjd, bröstomfång och skenbensomfång.
Hingst kan visas för avelsvärderingsnämnd vid ett obegränsat antal tillfällen för höjning av hingstens exteriörpoäng. Hingst som tidigare avelsvärderats exteriört, kan inte få sin exteriörpoäng sänkt vid upprepade bedömningar.
Hingst som skall prövas för avelsvärdeklass B, avelsvärdeklass AB eller för höjning av exteriörpoäng, skall visas för SH:s avelsvärderingsnämnd för specialraser.
Avelsvärdeklass B:
Tilldelas hingst som av officiell avelsvärderingsnämnd är exteriörbedömd med lägst 38 poäng och ingen delpoäng lägre än 7 samt godkänts vid veterinärbesiktning ingående i avelsvärderingen.
Avelsvärdeklass AB:
Tilldelas hingst som av officiell avelsvärderingsnämnd är exteriörbedömd med lägst 35 poäng och ingen delpoäng lägre än 7, är godkänd vid veterinärbesiktning ingående i avelsvärderingen, samt har genomfört godkända bruksprov enligt 8.4.
Hingst som har meriter enligt 8.6 kan, efter prövning av SMHF:s styrelse, tilldelas avelsvärdeklass AB i samband med godkännande, förutsatt att åberopade prestationer kan styrkas och uppvisas i god tid före avelsvärderingen.
Avelsvärdeklass A:
Tilldelas hingst som är stambokförd med lägst avelsvärdeklass AB samt uppfyller nedanstående krav. Kan utdelas postumt.
Hingst skall ha lämnat minst 15 levande födda avkommor, införda i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A, varav minst sex skall uppfylla något av villkoren i 5.2.. Ytterligare minst sex ska vara av god exteriör beskaffenhet (lägst klass II tidigast vid ett års ålder) eller uppfylla något av villkoren i 5.2.
Avelsvärdeklass ELIT:
Tilldelas hingst som är stambokförd med lägst avelsvärdeklass A samt uppfyller nedanstående krav. Kan utdelas postumt.
Hingst skall ha lämnat minst 30 levande födda avkommor, införda i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A, varav minst tolv skall uppfylla något av villkoren i 5.2. Ytterligare minst tolv ska vara av god exteriör beskaffenhet (lägst klass II tidigast vid ett års ålder) eller uppfylla något av villkoren i 5.2.
Vid besvär mot bedömningsresultat hänvisas till Svenska Hästavelsförbundets reglemente för hingstar i avel.
För att erhålla avelsvärdeklass AB ska hingsten vara registrerad i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A och ha genomfört godkänt bruksprov enligt nedanstående regler.
Bruksproven kan påbörjas tidigast på våren vid fyra års ålder. Dispens från åldersgräns medges ej.
För att bruksprov skall kunna godkännas, skall hingsten exteriörbedömas av officiell avelsvärderingsnämnd. Före exteriörbedömning skall hingsten genomgå en allmän medicinsk och ortopedisk veterinärundersökning samt mätning avseende mankhöjd, bröstomfång och skenbensomfång. Hingst som tidigare avelsvärderats exteriört, kan inte få sin exteriörpoäng sänkt vid detta tillfälle. Däremot kan hingst tillgodoräkna sig en eventuell höjning av den exteriöra poängen. Hingst har rätt att genomföra bruksprov oavsett vilken poäng som erhållits vid exteriörbedömningen.
Veterinär kan tillsammans med bruksprovsansvarig låta avbryta provet om särskilt skäl föreligger.
Hingst har i varje enskild del av bruksprovet ett obegränsat antal försök att nå godkänt resultat eller förbättra ett tidigare godkänt resultat. Hingst som tidigare utfört ett delmoment med godkänt resultat, kan inte få poängen sänkt vid efterföljande prov. Däremot kan hingsten tillgodoräkna sig en höjning av poängen om resultatet förbättras.
Den som visar hingst skall vara vårdat klädd. Klädsel, träns, seldon och övrig utrustning som används vid bruksprov skall uppfylla de krav som anges i Svenska Ridsportförbundets TR för respektive disciplin för Lätt klass.
Vid gångartsprov är utrustning detsamma som för dressyrprov. Damasker eller lindor är ej tilllåtna vid gångartsprov och exteriörbedömning.
Hingstar skall genomföra bruksproven vid SH:s avelsvärdering för hingstar av specialras, på av SH anvisad plats eller på Morgan Riks. Vanligtvis genomförs bruksprov under två dagar.
Hela eller delar av bruksprovet kan utföras vid Morgan Riks, om förutsättningar för detta finns. Det tillkommer hingstägare att i god tid meddela SMHF vilket eller vilka delmoment man önskar utföra. SMHF har dock inte skyldighet att genomföra bruksprov, om det ej är möjligt att anlita av SH behörig domare, eller om föreningens kostnader för dessa blir orimligt stora.
För att hingst skall anses ha utfört ett godkänt bruksprov krävs en erhållen totalsumma för bruksprovets delmoment av minst 18 poäng och inget delmoment under 6 poäng, samt en sammanräknad summa av minst 56 poäng vid exteriörbedömning och bruksprov. Erhållen poäng avrundas till två decimaler.
Exempelvis måste hingst som vid exteriörbedömning fått en summa av 38 poäng eller mer, uppnå en summa av 18 poäng på bruksprovet för att bruksprovet ska vara godkänt. Hingstar med lägre exteriörpoäng måste uppnå högre poäng.
Hingst får inte visa tecken på dåligt lynne eller olater. Hingst som visar påtaglig olydnad eller ovillighet att ridas eller köras godkänns ej.
Bruksprovet består av följande tre obligatoriska delmoment:
· Delmoment 1: Gångartsprov
· Delmoment 2: Löshoppning
· Delmoment 3: Körprov
Betyg sätts för varje delmoment enligt en skala 0-10, där 10 är högsta poäng. Den slutliga poängen för delmomentet utgörs av totalsumman dividerad med antalet bedömningsgrupper, avrundad till två decimaler.
För att ett delmoment ska vara godkänt skall genomsnittspoängen inte understiga 6,00 och ingen enskild poäng får vara lägre än 5.
Hingsten skall visas riden enligt domarens anvisning och bedömas i skritt, trav, galopp och allmänt intryck.
Prov genomförs enligt SKR:s anvisningar för löshoppning.
Hingstarna skall bedömas i teknik och förmåga (betyg 1) samt temperament och allmänt intryck (betyg 2). Bedömning genomförs med hjälphinder 70 cm högt samt en oxer. Efter cirka sju till åtta språng skall oxerns höjd ligga på minst 120 cm.
Prov genomförs enligt grundkraven för bruksprov i körning. Provet genomförs av kusk samt en medhjälpare. Provet kan göras utomhus eller inomhus.
Hingstar med extraordinära meriter kan, efter prövning, tilldelas avelsvärdeklass AB utan att genomföra bruksprov. Det tillkommer hingstägaren att tillhandahålla dokumentation för att styrka åberopade prestationer. Prövning av sådant ärende sker selektivt i varje enskilt fall av SMHF:s styrelse.
Dispens från bruksprov kan endast sökas med anledning av meriter enligt 7.6.
Vid ansökan om dispens från bruksprov och / eller besvär mot bedömningsresultat hänvisas till Svenska Hästavelsförbundets reglemente för hingstar i avel.
Vid publicering skall hästens registreringsnamn skrivas ut i sin helhet. Är hästen införd i SMHF:s Riksstambok skall stamboksnummer skrivas ut efter hästens namn. Under hästens namn bör hästens far och mor skrivas ut.
Vid all annonsering om hingst i något av Svenska Morganhästföreningens medier, till exempel på SMHF:s hemsida eller i föreningens tidning Morganbladet, samt vid deltagande i avelsarrangemang anordnade av SMHF skall Avelsvärdeklass och/eller Avelsvärdestatus enligt 5.1 anges.
För att kunna presenteras som avelshingst på SMHF:s hemsida eller i hingstkatalog utgiven av SMHF skall följande data finnas:
· Fullständigt namn med eventuellt stamboksnummer
· Faderns namn och registreringsnummer
· Moderns namn och registreringsnummer
· Om hingstlicens är löst för aktuellt år
· SMHF nummer
· AMHA nummer om sådant finns
· DNA nummer
· Mankhöjd i centimeter
· Skenbensomfång om detta finns
· Avelsvärdeklass om sådan finns
· Avelsvärdestatus om sådan finns
· Uppfödare
· Ägare, med namn, adress, telefonnummer, mailadress och hemsida
· Hingsthållare, med namn, adress, telefonnummer, mailadress och hemsida
· Avelsvärderingsresultat och omdömen
· Bruksprovsresultat och omdömen.
· Meriter